Hittade den här gamla förpackningen när jag var hemma hos min pappa. Jag hade sparat den bara för att jag tyckte den förtjänade att få synas här. Icemint är en smak jag gillar, fruktmint, inte lik någon annan.

Köpte den här lilla plåtasken i London i form av ett Pac-man-spöke. Fylld med små små sockerpiller med körbärssmak. Blev mycket nöjd och glad när jag öppnade den och inte hittade anonyma piller utan en massa massa små spöken.

Fanns blåa askar med spöken med vågmun också. Redo att ätas av Pac-man alltså.

Min kollega Eva kom och frågade om jag visste var den nya lakritsaffären låg. Jag hade inte hört något om en ny butik, men hittade snabbt Lakritsbitens hemsida och adress, Skolgatan 51. Inte ens ett kvarter från jobbet så jag gick dit på lunchen. Det var som ett Lakritsroten i miniatyr. Små transparenta påsar, lakritsrot, finsk och isländsk import. Sådant som man gillar.

Köpte inte så mycket, bara en ask Zen, italiensk ren lakrits och en ask Super Salmiak(ki). Men till exempel så hade de också Tyrkisk peber hot and sour(!), hallon-/lakritsglögg och ekologiska chokladkakor med tyrkisk peber förpackade så att de såg ut som dyra strumpbyxor.

Fick en bild av min kusin Karin idag som köpt dragsters med colasmak. Jag gick genast till 7-01 där jag tänkte de skulle finnas. Och mycket riktigt. Kul när det kommer nyheter som känns så självklara. De var jättegoda.

I förmiddags var jag med i Radio Jämtland igen och pratade med Lars och Ann-Louise om julen och godis. Ungefär 9.15 in i denna halvtimme.

När jag var i London för en dryg månad sedan besökte jag förstås Cyber candy i Angel igen. Min vän Annica bor ju bara ett stenkast därifrån så det går liksom inte att undvika. De samlar populärt utländskt godis och roligt utländskt godis.

Jag vet inte riktigt vilken kategori de fuktgröna stridisarna tillhör. De andra bilderna, med lönn-smakande “hobo beans”, äggtoddy-tuggummi och bacon-tandpetare är väl lite mer tydligt underhållande.

Äntligen får jag använda min bubbelgum-duschkräm. Den har stått på hyllan ett bra tag, för att Raspberry sherbet aldrig ville ta slut.

Philosophy brukar ha flera godisinspirerade (och bakverksinspirerade) sorter bland sina duschkrämer. Och det står alltid recept på förpackningarna. På min står det alltså hur man går till väga för att göra eget tuggummi. Jag tänker det nog är svårt att lyckas.

Alla som bor i Umeå kan fira på Sega Råttan i helgen. Till exempel kan man gissa vikten på godiset i en skottkärra. Den som kommer närmast vinner hela paketet, inklusive skottkärra.

Genast kändes det som att advent och december närmar sig när Sega Råttan tar fram sina fina julpåsar! Kolla de små tassarna.

Jag gick förbi de här för någon helg sedan. Keramikern Malin Stocke Wikström har gjutit och glaserat prydnadsföremål i form av Ahlgrens bilar.

De är cirka 15 centimeter och finns i de fyra färgerna på bilden. Jag tänker dock att man kanske blir sugen att äta bilar i tid och otid om man skulle ha dem hemma.

Fortsätter på lakritsspåret. I våras blev jag bjuden på australiska Capricorns mjuka sötlakrits. Jag tycker att den är jättegod. Kanske den bästa jag ätit. Färsk och med en perfekt smak utan minsta beska.

Köpte denna på Duå i Umeå igår. Capricorns lakrits finns också i en rad fruktsmaker, till exempel blåbär och hallon.

Förra fredagen var jag och hälsade på min bror på Spotifys kontor i Stockholm, där han jobbar. Då fick jag smaka Renée Voltaires fiberlakrits som jag varit nyfiken på men för snål för att köpa.

Lakritsbitar med havrekli i. Goda, men som min bror sa – det är ju godis, precis som så mycket annat som säljs under nyttighetsflagg.

Lakritsen är sådär färsk och fuktig och bör inte sparas i öppnad förpackning så värst länge. Bara ett tips.

Jag har flyttat. Burit kartonger och städat ytor jag inte visste fanns. I flytten försvann en liten kolapåse som jag köpte i fredags. Den kommer nog fram igen men det kanske tar ett tag. Tur då att Birgit tog med sig sitt danska paket till jobbet så att vi fick prova andra goda kolor.

Kola från Karamelleriet, håndlavede och allt. Fløde, chokolade, choko-kokos, salmiak-lakrids, sød lakrits och pebermynte. Gräddkolan är det närmaste jag kommit Ako Grädd, sedan ja, Ako Grädd.

Fick ju leverans från Finland för några veckor sedan. Det är synd att inte allt bra godis som finns där finns i Sverige. Jag skulle kunna beställt fem ytterligare sorter, till exempel Tyrkisk peber hot and sour, Kiss-kiss och lite olika salmiakpåsar.

Men det här fick jag:

Tre sorters Pantteri, den vanliga med lite mentolsmak, Black shot som är salmiakgodisar fyllda med salt kräm och Lumi som har samma innehåll som Vinterkatten som fanns i Sverige för ett par år sedan. Avec som är mintlinser och Salmiakki-askar, kanske den godaste lakrits som finns.

En ask för dem som inte tycker hälften är nog utan kräver fler mörka praliner!

Jordgubbscreme biter sig i en säsong till och får sällskap av höstnougat, apelsintryffel, aladdin mörk choklad, vaniljfudge, nötnougat och guldnöt. Tycker dock det känns som lite få sorter, eller?

Såg de här på Arlanda häromdagen. Jag är lite allergisk mot godis som bara uppstår för att göra reklam för en film. Alltså när tillverkaren inte lägger ner någon vidare energi på att skapa en bra produkt.

Själva formen på godisarna är förstås fin. Små skepp i gelé i den ena och benformade gelé/skum-godisar i den andra. Men för mig är de här godisarna någon slags billighetsgelé som framför allt består av gelatin och som inte smakar så mycket.

Det här tycker jag är en jättebra idé. Jag gillar tyvärr inte fruktskum, men nu kan jag alltså få äta rosavita tomtar med mintsmak istället. Ser fram emot detta.

Jag gillar ju att ha med godis under utekvällar. Det kan kännas så tryggt och vara så gott. Bra koncept är ju när det finns godis på lokal, till exempel vid premiären av klubben Pop etc. på Scharinska i Umeå då det låg lite blandade Haribo-minipåsar lite överallt. Bara att ta för sig! Genast snäll stämning.

I går kväll gick vi på Innefickan i Östersund. I samma ögonblick som vi kom dit ställde vakten i dörren ifrån sig sin godispåse från Hemmakväll. Så himla sympatiskt! Jag sa att jag tyckte det var roligt, fick ta en bild och blev bjuden på en Ahlgrens limousin.

Bra att ha godis när man står ute och jobbar en mörk, halvkall oktoberkväll. Tänker det blir mycket trevligare då. (Påsen står på skylten.)

Vintersäsongen gör sig påmind. I natt vaknade jag vid halv tre av ett mms från min kusin Lars. Han hade hittat en bilnyhet, snötäckta bilar. Det ser ut som chokladdoppade bilar med strössel på. Stämmer det?

Lars var någonting på spåren redan i vintras när han tog den här bilden, en IRL snötäckt bil med tydlig Ahlgrensform!

Om den som designade den nya elefanten på Malacos snören ville försöka härma originalet kan man säga att det gick sådär.

På Bokmässan i år var det många förlag som gjorde reklam för sina böcker med hjälp av tablettaskar har jag fått höra. Kul och bra idé. Dels för att jag gillar tablettaskar, dels för att formatet får askarna att se ut som miniböcker. Det är inte nytt med tablettaskar som reklamprodukt, men det är roligt när tablettaskarna får symbolisera det som de gör reklam för på ett bättre sätt snarare än att bara vara en ask med en banklogga på eller så.

Här är Cirkeln-askar! Sara såg till att jag fick dem skickade till mig. Snällt! Hennes och Mats bok är en välförtjänt framgångssaga. En välskriven och spännande berättelse om häxor och tonår. Bland annat. Då passar salmiak bra som läsgodis!

Kommer ni ihåg Brio? Det är världens bästa hund. Han gillar inte hundgodis. När andra hussar och mattar försöker ge honom det får man skämmas lite eftersom han bara fnyser åt det.

Brio gillar mest människomat, till exempel köttfärs, muffins, budapesttårta och risgrynsgröt. Han gillar också att ta saker som inte är hans och när det prasslar.

Ahlgrens stora bilar, limousinerna, har nu dykt upp i sur utgåva. Jag tycker de är jättegoda. Gör sig mycket bättre i stort format än de stora “vanliga” bilarna. Karamellkungen har dem bland sitt lösviktsutbud liksom filmkedjan Hemmakväll. Till exempel.

Det slog mig en gång när jag var på en Netto-butik i Göteborg att lågprisaffärerna ersatt taxfreebutikerna. Godis i storpack till jättelåga priser i djupa tråg. Bilden är från Rusta.

Löste lite korsord i helgen. Lördagens bildkryss hade den här roliga bilden där illustratören fått vara kreativ och hitta på godissorter. Några vill man ju rentav testa! Gult ris, olympiska spel, doktor sur, remmar, kuddar, bokstäver, söta Marx, bomber, salta Mill, sur sand, iglar till exempel.

Frukt och choklad är inte riktigt min grej. Marabous tillfälliga chokladkaka Orient med dadlar och pistagenötter är därför ingenting som jag kommer att köpa. En chokladkaka med bara pistagenötter hade varit mer intressant.

Lite mer reklam kanske? Jag ger er “ungdomens favoritrulle”, diligensäventyr med cowboyen Hubba Bubba som “gumfajtas” mot banditgänget och serievikingen Hagbard som tydligen gillar salmiak.

Jag gillade chokladfrimärkena som fanns i Sverige för några år sedan, men inte lika mycket som det här fina finska frimärket. Har sett att det går att köpa Kiss kiss på suomikauppia.fi. Jag undrar vad det är för slags godis, det står inte. De har tydligen funnits i 110 år.

Det har pratats om en hel del om Fazers kinachoklad i veckan. Och det verkar som att Fazer kommer göra om sina förpackningar framöver. Jon ifrågasatte Kinapuffsloggan redan i en kommentar till detta inlägg från 2007. Men det tog fem år innan det hände något i frågan.

Jag undrar nu en sak. Oavsett om man tycker det är okej eller inte att ha en liten tecknad kinagubbe eller gumma som logga, hur är det egentligen med själva godiset? Är puffat ris doppat i choklad verkligen en traditionell kinesisk sötsak? Jag menar; är kina-kopplingen liksom relevant eller mer på kul?

Chokladöverdragen kola i styckbit. Men lurig förpackning alltså. Mycket luft som gömmer sig under förpackningen.

Kolan är ganska alldaglig, men jag tycker att Loop fyller ett hål i godishyllan.

Den nya Pollypåsen bjuder på pollysar med citronöverdrag och saltlakritsöverdrag förutom de vanliga med ljus choklad på. Lakritsen har samma smak, känsla och konsistens som lakritsglassar brukar ha. Ganska gott med glasslakrits som godis faktiskt. Citronpolly är också ok, fast jag gillar de vanliga påsarna bättre.

Men det här med Dregens insats, jag vet inte jag. För mig är han inte så mycket rock. Han har spelat med andra som varit det, men han själv känns mest som en väldigt okunnig bild av vad rock är. Tycker inte direkt påsen vinner på denna association. Känns som att han mest syns i reklamer som vill förmedla något de inte riktigt lyckas med. Inte till mig åtminstone.