Lite mer reklam kanske? Jag ger er “ungdomens favoritrulle”, diligensäventyr med cowboyen Hubba Bubba som “gumfajtas” mot banditgänget och serievikingen Hagbard som tydligen gillar salmiak.
Jag gillade chokladfrimärkena som fanns i Sverige för några år sedan, men inte lika mycket som det här fina finska frimärket. Har sett att det går att köpa Kiss kiss på suomikauppia.fi. Jag undrar vad det är för slags godis, det står inte. De har tydligen funnits i 110 år.
Det har pratats om en hel del om Fazers kinachoklad i veckan. Och det verkar som att Fazer kommer göra om sina förpackningar framöver. Jon ifrågasatte Kinapuffsloggan redan i en kommentar till detta inlägg från 2007. Men det tog fem år innan det hände något i frågan.
Jag undrar nu en sak. Oavsett om man tycker det är okej eller inte att ha en liten tecknad kinagubbe eller gumma som logga, hur är det egentligen med själva godiset? Är puffat ris doppat i choklad verkligen en traditionell kinesisk sötsak? Jag menar; är kina-kopplingen liksom relevant eller mer på kul?
Chokladöverdragen kola i styckbit. Men lurig förpackning alltså. Mycket luft som gömmer sig under förpackningen.
Kolan är ganska alldaglig, men jag tycker att Loop fyller ett hål i godishyllan.
Den nya Pollypåsen bjuder på pollysar med citronöverdrag och saltlakritsöverdrag förutom de vanliga med ljus choklad på. Lakritsen har samma smak, känsla och konsistens som lakritsglassar brukar ha. Ganska gott med glasslakrits som godis faktiskt. Citronpolly är också ok, fast jag gillar de vanliga påsarna bättre.
Men det här med Dregens insats, jag vet inte jag. För mig är han inte så mycket rock. Han har spelat med andra som varit det, men han själv känns mest som en väldigt okunnig bild av vad rock är. Tycker inte direkt påsen vinner på denna association. Känns som att han mest syns i reklamer som vill förmedla något de inte riktigt lyckas med. Inte till mig åtminstone.
Fyndade fem stycken Fantomen för två kronor styck i somras. Förutom lite sommarstugeäventyr med Mandrake, King och Fantomen själv bjöds det på godisreklamer med kvalitet. Inte något modernt livsstilsdravel utan mer fötterna på jorden-, godis i vardagen-stuk.
Platsar alltid!
3 Musketeers. Härligt luftig inuti.
Vispad tusentals gånger för att få
den rätta fluffigheten.
Och utanpå, ljus mjölkchoklad.
Smaka och njut!
Den här gillar jag mycket för vardagsrealismen. Damen i kiosken ser inte så värst munter ut. Och löpsedlarna är inte valda för att vara säljande. Helsingborgs dagblad: “Arga nv-skånska bönder hoppas på konsumenterna: Hjälp oss…” Det är en bild från en måndag i maj 1989 liksom.
Ingenting går upp mot en lugn och skön stund med en bra
serietidning och massor av gott godis. haribos nappar av vingummi
finns i tre olika, nästan lika goda smaker. Prova själv vilken du tycker är godast.
Köp gärna någon påse extra så att du kan bjussa också!
En bebiselefant som gör lite olika grejer: är cowboy, cirkusartist, sjöman, indian och hoppar rep i blöjor. Remmarna fanns då i fem smaker – kola, sötlakrits, hallon (vilket reder ut detta inlägg), saltlakrits och tuttifrutti.
PSST… gillar du godis som verkligen varar och smakar?
Tänkte väl det, då är Snören det rätta för dig. Fem härliga
smaker att välja mellan! (Fast helst knyter jag själv ihop
flera smaker i ett “specialsnöre”.)
Snören – 15 härliga meter i varje påse.
Förra lördagen avgjordes en viktig friidrottstävling i Umeå. Vi var cirka 20 som hade samlats för att testa vad som skulle hända med våra kroppar när de fick möta lite olika friidrottsgrenar för första gången på 15-20 år.
De fem bästa fick äkta Chocolympics world championship-medaljer. Det var bara killar som fick medaljer, men vi tävlade också med samma redskap och med samma poängsystem. Patrik på nedre bilden kom trea och tyckte medaljen smakade Lysmelk. Jag fick smaka men tyckte den var lite mer billig chokladpeng. Men det var kanske det där med segerns sötma vs “Surt, sa räven”.
Senare på kvällen blev det prat om godis bland flera av deltagarna. Det var kul och gav uppslag till åtminstone ett inlägg som kommer någon gång snart.
Jag har länge tittat lite lystet på Spikarö-kolan som finns i en rad smaker. Kolaförtjust som jag är letar jag ju alltjämt efter nya smakupplevelser. Idag köpte jag den vanliga gräddkolan.
Med kola är konsistensen a och o. Tyvärr var den inte sådär seg som jag vill ha den utan mer lös, inte riktigt som fudge men för mycket så för min smak. Vill ha färska Bravo-kolor, Pärlans konfektyrs olika kolor eller Ako mint!
Ja, vad ska man säga? En kryss-fråga helt i min smak.
Att finska Fazer gjort godis av muminkaraktärerna kommer kanske inte som en överraskning. Lilla My på tablettask och lite olika figurer från Mumindalen i påse.
Fruktgodisarna i tablettasken är tyvärr lite fantasilösa i smak och konsistens. Påsen är bättre. Muminfigurer i fem olika färger och smaker: jordgubb, granatäpple, apelsin, päron och mild lakrits. Bra storlek och konsistens på godisarna.
Figurerna är detaljerade och det gillas ju förstås. Muminmammans handväska är med, liksom Muminpappans hatt. Och Lilla My och Snusmumriken är mycket noggrant gjorda.
Det har alltså varit problem här under sommaren. Syntax error, och jag stod lite handfallen. Men nu är det glömt. Jag har samlat på mig lite nyheter under tiden. En del har kanske blivit gammalt, men det spelar ingen roll. Vi tar med det också och börjar med några bilder:
Återbesök på Pärlans konfektyr i Stockholm (som efter detta flyttat från Östermalm).
Gick på klubb, fick klubbor.
Fönstershoppade på Lakritsroten när de hade sommarstängt.
Hittade lakritsrollo och skumsvampar (inte Malacos dock utan Franssons) i ny smak (hallon/lakrits).
I min (godis)research inför mina kollegors studieresa till Helsingfors i oktober hittade jag tyrkisk peber-nyheten Volcano. Men jag behövde inte beställa den från Finland utan hittade den på Coop forum. Svarta pyramider och mörkbruna koner, lite peppriga i smaken. Mjuk, så kallad torr gelé med salt kräm inuti. Ganska goda. Kanske något trista, skulle nog passa bäst som lösviktsgodis.
Tyrkisk peber volcano