Härom kvällen var jag på indisk restaurang. Vid kassan fanns det fruktkolor. De hade typiskt artificiell smak, i synnerhet hallonkolan, och var av utländsk härkomst. De var inte så värst goda men de får vara med här för min mamma hade tyckt att de var fina. Kokos, äpple, hallon och banan.
Jag tror att jag har lite mineralbrist. De senaste dagarna har jag gått runt och varit sugen på sand, damm och torr, kall snö. Ja, till och med terracottasoldater. Lösningen på dessa konstiga begär stavas H-O-C-K-E-Y. Hockeypulver.
Utländsk godis kan heta lite konstiga saker. Jag har hört amerikaner skratta åt våra Plopp och det finns ju lite dokumenterade namnmissar på till exempel bilar, där själva produkten inte riktigt gått hem på grund av namnet i vissa länder. De här hittade jag på Island, Kropp är lite som Maltesers, Pipp är ljus choklad med pepparmintsfyllning.
Igår kväll blev jag sugen på Skittles och hittade en påse Crazy cores i min aldrig sinande samling med utländskt godis. Jag köper på mig en massa olika sorter som jag tänker att jag ska prova och sen skriva om men sen blir det mesta bara liggande.
I dag fick jag en bild från min vän Annica på en Skittles-nyhet. Pepparmint-skittles. Jag sörjer ju fortfarande den mixen som fanns i Storbritannien i början på 2000-talet. Men nu har den alltså kommit tillbaka! Kanske inte exakt likadan, men jag hoppas förstås. Nu måste jag snart åka till London igen.
Jag hittade en ny kexchoklad på en biograf igår. Kexchoklad med blåbärssmak. I våras och somras var det hallon som gällde, men jag tror mer på denna. Hade dock inget chokladsug så jag har inte testat den ännu. Men jag ska. Marabous chokladnyheter har ännu inte dykt upp på mina breddgrader.
