Choklad med chili? Okej då.

Men choklad med svartpeppar? Jag vet inte jag. Särskilt inte eftersom det ser ut som att det är något slags pepparblandning på bilden med både vit- och rosépeppar. Jag hade inte ens någon större lust att prova.

Jag vill åka hit. Alternativt vara inne i bilden igen. Economy Candy på 108 Rivington Street i New York. Godis från golv till tak. Ingen som helst prestige, bra priser, en tjock katt och så lokaliserad i en väldigt rolig stad.

Jag åkte på festival. Och på Way out west är det inte tillåtet att ta in mat på området. För det ska säljas där inne förstås. Men hur är det med godis då? På festival finns det ju bara remmar och hur kul är det? Inte så värst.

Jag hade varit på 4-gott på vägen till Slottsskogen. Inte så mycket för att ha godis på festivalen utan mer för att passa på och köpa på ett bra ställe. Jag stoppade in påsen i en kofta i en jacka och la längst ner i väskan. Utifall att.

Vi minns alltför väl debaclet på Accelerator 2007. Jag och min syster hade köpt varsin påse tutti frutti ess-mix. “De där får ni inte ta med er in” sa en myndig volontärs stämma. “De får ni äta upp här utanför”. Jag ser min syster stå och mula in godisar i munnen och slänga resten. Själv tömmer jag allt jag får plats med i mina fickor.

Ja, och arrangörerna är ju samma för Way out west. Men det går bra. Killen som kollar i väskan hittar mitt gömda godis men säger “Bara lite godis” och släpper in mig. Fint.

Det hör till saken att min vän Hell som kom lite senare än oss till entrén på Accelerator lyckades få ta med sig en påse in på området. Hur hon gjorde? Hon bjöd vakten. Det är alltså ett tips.

De danska saltpastillerna byter färg. Från en lite illigt turkos till en mer mörkt blå ganska snygg nyans. Även de mintfyllda Wienerlinserna har fått nya färger.

Tillverkaren, danska Carletti, skriver på sin webbplats “Disse Saltlinser indeholder udelukkende naturfarver og ser derfor lidt anderledes ud, end den har gjort tidligere, men med samme gode smag!”. De nya naturfärgerna är väl bara något att vara tacksam över.

I Barcelona går det visst att bota det mesta med godis. Butiken Happy pills säljer sockerkurer. Blandade fruktgodisar för de tillfällen då du är sjuk av kärlek, till exempel.

Jag tycker att de mest ser ut som Rumtopf, den tyska efterrätten som består av frukt och bär och rom i en burk.

Chokladen tar över. Jag var på en ICA nyligen som hade en hel hyllängd med bara choklad. Ganska långt ifrån hur det brukade vara. Det är klart, det måste ju beredas plats för alla choklad med sesam och pistage med mörka och mystiska namn efter världens alla kakao-producerande länder. Men finns det verkligen avsättning för all choklad? Vem äter den?

En andedräkt som varken är rolig att ha eller känna hos någon annan är kaffe-andedräkten, varför jag ställer mig lite frågande till detta tuggummi. Jag tänker mig att det är mest lärare som är intresserade. Finns på Espresso House där det också går att köpa kaffe i form av dryck.

Nej, glass är inte godis. Nästan lika lite som frukt är det. Men idag åt jag egentillverkad glass med godissmak på ett litet nytt ställe på Timmermansgatan i Stockholm. Glassen är visst även ekologisk och utan tillsatser, sådär fint.

Det fanns polka-glass och lakrits-glass som var gjord på polkagrisar och tyrkisk peber. Gott var det, men lite sött och med inte fullt så mycket godissmak som jag hade önskat. Jag fortsätter med riktigt godis tror jag. Men som bonus stod det chokladlinser på borden för fri strössling på glassen.