Jag har ätit technobjörnar i lätt metallicfärg, och chilisalta batman-loggan. Den senare kändes som 1989 all over. Men goda var de, alla tre.

Ibland när jag går ut på galej och packar väskan full med allt vad man kan tänkas behöva (plånbok, tuggummi, nycklar, i-pod, försvarets hudsalva, öronproppar, smink, penna, kofta och sådär) stoppar jag av bara farten ned lite godis. Ett par klubbor, det som var kvar i en smågodispåse, en halv påse kolaremmar eller så.

Och det finns nog inget godare än när man sådär vid ett-tiden tröttnat lite på stället man är på och berusningen vänt från att vara sådär lovande och istället är på väg nedåt och man plötsligt kollar i väskan och hittar det där man hade med sig. Det är glädje det.

Jag replikerar på kommentarerna om Musse-klubban med denna complimentary candy som jag fick efter att ha varit på ett fint hak på Bleecker Street. Där inne fick man chicken wings och halva priset på öl. Ute spöregnade det. Jag har inte ätit min godis än men jag tänker att man blir en glad gubbe eller gumma av den.

Här är en lite konstig grej. En godisklubba med Musse Pigg-tryck som såldes på en auktion här i Jämtland för någon månad sedan. Ålder okänd. Min kompis Lena närvarade. Klubban såldes för 100 kronor. Det är lite svårt att förstå. Den är nästan lite obehaglig. Han ser galen ut på ögonen tycker jag. Jag hade velat prata med den som köpte den.

En liten lokal parentes. Karamellagret har en ny skylt. Klassisk godisbakgrund. Gör texten lite svårläslig på håll dock. Hmm. Jag minns att jag och systern lade märke till att den gamla skylten var helt kvaddat nyligen, undrar vad som hade hänt.

Men det här med engelsk konfekt alltså  - som blivit någon slags sinnebild för godis. Engelsk konfekt är ju tämligen blek, sina färger till trots. Jag äter bara de där rosa och blå strösslade.

Det har funnits smågodispåsar med engelsk konfekt som bakgrund. Och på 1980-talet fanns det ett barnprogram som hette Lördagsgodis. Med samma upplägg som allt barnrelaterat som Sveriges Television gjort. En person i en miljö som mellansnackar lite och visar filmer. I lördagsgodis hette programledaren Robert och var inne i en godispåse och all rekvisita var engelsk konfekt. Och så satt han på dem och sådär. Jag tror att jag störde mig lite på att de inte riktigt var skalenligt anpassade efter storleken på godispåsen. Men idag undrar jag var den där rekvisitan tagit vägen.

Nu börjar jakten på det lägsta priset på Cloettas påskägg. Jag vet att Sara hittade dem för tio eller 15 kronor i fjol. 25 kr är det lägsta jag sett i år, se bild. 465 g: tutti frutti-påse, Nattkatten-påse, liten Kex-choklad, liten Center, liten Plopp, några Dumle och en ask Sura björnar. Sen är det det där med att avgöra om man köper fyndägg för att man verkligen vill ha godiset eller bara för att det är billigt.

Jag gillar påskägg. Jag gillar att köpa godis till mig själv. Jag gillar när andra köper godis till mig. Jag gillar kreativa påskäggsjakter. Jag gillar påskäggsestetiken: ankor och tuppar och hönor och änder och kycklingar med små vagnar i tydliga färger. Jag gillar insidan på påskäggen och att det finns oskrivna regler även om hur den får se ut.

Jag vill bara säga att jag är förtjust i pressad salmiak i olika former. Ja, lakrisal förstås men även den uppsjö av varianter som finns i lösviktslådorna. Jag har lite av en hatkärlek till de flesta sorterna, för de är trots allt lite underliga. Men innerst inne är jag nog förtjust. Sen har jag bara en stillsam fundering över pyramiderna på bilden. De är inte längre romber. Varför? Varför byter man form på en godis?

Min pappa gav mig en nyhet nyss, Ahlgrens husvagnar. Haha. Begränsad upplaga med fruxo-smak. Så de är gula, röda och gröna alltså och smakar fruxo. Gott.

Köpa egen godisaffär kanske? Bosse Krasch säljer Godiskungen i Östersund. Min egen plan är dock att äga en videobutik och där bygga upp det ultimata lösgodissortimentet. Tänk vad bra det skulle bli. Hektopriset har jag redan bestämt till 6,50 kr.

Godiskungen, du skulle ju inte ens behöva byta namn på stället!