Istället för den klassiska sega råttan-formen har tillverkaren (jag vet dock inte vilken) tagit fasta på en lite mer realistisk brunråttedesign. Med päls och struktur på svansen. De är rejäla också, kroppen kanske är en decimeter.

Hittade på Sega Råttan i Umeå, förstås.

Alldeles för få glada timmar i godisaffärerna. Utom här då, i Karlshamn.

Här får begreppet kattlåda en helt annan innebörd. Tyvärr är de flesta askarna tomma. Eller ja, det kanske är lika bra. De har en tendens att smyga sig ner i skrivbordslådan då och då de där svarta katterna och eftersom jag inte ids springa till kartongåtervinningen i tid och otid så samlar de sig litegrann på hög.

De röda, gröna, gula dragerade små skumtopparna har funnits länge och är de enda godisar från Fazers tre Disney-burkar som fortfarande finns kvar. Numera är de ett givet inslag i Karamellkungens koncept. Kanske att de var lite mildare i smaken förr om åren, men de är fortfarande goda.

Jag tycker att min gode vän Daniel formulerar det bra när han säger att han tar dem lite som utfyllnad. Knattarna blir de där godisarna som det alltid finns några av längst ner i påsen, hur många du än äter. Och de är ett slags kitt som fyller igen hålrummen mellan de lite större godisarna. Ungefär så.

Och nu har det kommit en ny sorts knattar, nämligen med viol-smak. Mycket goda. Viol passar jättebra i det här formatet. Även dessa hittades i Karamellkungens hyllor.

Och just det. Det dök ju upp halloween-knattar i höstas. Förstås borde de svarta knattarna ha varit salta, som tyrkisk peber-knattarna som fanns för något år sen. De var väldigt goda.

Filidutter är syrliga karameller med banansmak, sur fyllning och ett salt överdrag. De har ett lite udda namn men är ganska goda - även om det salta tar slut lite för snabbt om ni frågar mig.

Banan och saltlakrits förekommer i kombination då och då i godissammanhang. Exempelvis i form av hårda ufon med banansmak och salt överdrag. Eller som boxhandskar i banan och saltlakritskombo. De senare hade dessutom salt kräm inuti. Kräm i hårda godisar tycks vi vara många som vill se mer av.

Påsen tycker jag är väldigt fin. De har gjort ett koncept av det, i form av ett trafikljus. “Först salt… Sedan söt… & sist sur!” Sånt gillar jag.

Dessutom såg jag häromveckan att de kommit i ny form. Likt patroner säljs de nu styckevis. Man får två för en krona. Också fint.

Och den nyhet jag hittade i godisskåpet som synes nedan var en påse Dumle Stars. Stjärnor och månar, inte i papper. Ljus stjärna som var som vanliga Dumle, mörk stjärna med chokladdumlekola inuti och så ljus måne med fudge inuti. Goda. Jag tyckte mycket om den med chokladkolan.

När jag var liten hade vi ett i köket. I ett skåp med mer sällan använt porslin. Det fanns inte alltid godis därinne men tillräckligt ofta för att det skulle få en alldeles särskilt laddning, det där skåpet. Fortfarande så lägger pappa in lite julskum, påskägg eller Ahlgrens bilar lite sporadisk. Men nuförtiden behöver man inte försöka öppna det ljudlöst och försöka trassla ner en liten girig hand i godispåsen utan att det ska höras.

Hemma hos familjen Svensson i Obbola finns också ett godisskåp. Det får illustrera den fina företeelsen. Där har de Polly nästan jämt, Riesen i bland. Idag fanns det Polly, Kinapuffar och en nyhet!

Det händer konstiga grejer bakom kulisserna. Jag orkar inte lära mig tekniken så därför står jag lite handfallen när inte saker och ting fungerar som de ska. Men nu kan jag posta inlägg igen och eftersom det gått ett tag sen jag kunnat det så har jag litet av ett uppdämt behov. Kanske några nyheter som hunnit bli gamla också, men men. Glad att allt fungerar igen.

Väntar bara på att det ska fungera att ladda upp bilder igen.