Kola tycker jag om, och Bravo-kola är en av de allra bästa sorterna. Om de inte är gamla så är de alltid perfekt sega. Det är mina tre favoriter på bilden, fast jag gillar gräddknäck också. Och sen finns det ju nöt och choklad och de är också goda. På vissa ställen finns de på lösvikt, på andra säljs de för en femtioöring.

Larsson & Söner i Bollnäs är det som gör dem, det låter som ett mycket kompetent företag. Familjeföretag framför internationella konglomerat. Fast man skulle förstås ha haft några aktier i Wrigleys. Om jag gjorde kola skulle mitt företag heta Förenade Kola.

I veckan som gick efterlyste vi på jobbet det hederliga sockertuggummit, varav Juicy Fruit väl är det enda som finns kvar på den svenska marknaden.

Det är något mycket tryggt över de ljust gråa remsorna av Juicy Fruit med mönster som om de blivit överkörd av ett bildäck.

Tuggummi som godis har försvunnit. Numera säljer tuggummi på löften om bättre tandhygien och andedräkt. Vad trist.

Om man har en krona över och vill spendera den väl så är de sura, salta, syrliga, eller tutti frutti-kulorna från Karamellpojkarna ett bra köp. Jag gillar nog allra mest de syrliga som är rosa, gula och blå.

Som med mycket godis är det gott med salt+frukt, så två olika sorter är bra att ha.

Var på Birkagott på Rörstrandsgatan förra helgen. Alltid lika trevlig godisaffär! Då hittade jag den här flaskan. Det stod att den hette Trocadero. Och ja den smakade nog lite Trocadero när jag kände efter. Lite mer kolsyrad än de hårda karamellerna, lite mindre smak också. Men helt okej. Det räcker ju att det är åt Trocadero-hållet, för när smakar egentligen cola-flaskor Coca Cola (eller annan cola-läsk)? Men det är ju mycket roligare med godisar som vill smaka Trocadero än Cola.

Den här klubban hade jag inte testat förr. Jag är alltid lite skeptisk när utländska tillverkare ska göra saltlakrits, men den är god. Och med saltpulver i. Det är ju alltid skoj. Och bara en krona.

De här ingår nu i Pressbyråns utbud vilket gör att de finns att tillgå även utanför Norrland. Jag satt och åt några häromdagen och en jag jobbar med frågade om jag hade liniment på mig, eller om det var någon tallbarrsolja eller så. Jag sa det var pastiller med tjärsmak. De smakar som det luktar i morfars gamla vapenfetts-förvaring. Vilt, och tjärigt och ganska kargt.

Jag sitter på jobbet och äter en röd meter. Som Sura band fast smalare och längre. Precis som Haribos Pasta Frutti/Fruta så smakar de stärkelse. Jag tror för att de är gjorda med vetemjöl istället för gelatin. Men gott är det ju ändå.

Ja, att jag hejar på Godisprinsen det vet ni väl. Läs om konflikten mellan Karamellkungen och Godisprinsen här.

Appropå snören och sånt, så precis som Carina kommenterar så har hallonsnörena fått en annan smak. Tidigare var de lite mer runda och söta i smaken och mer lika kolasnörena. Men sen fick de en syrligare och sämre smak. Man undrar ju sådana gånger vilka som tillfrågas vid produktutveckling/smakförändring.

De små Bravo-kolorna i med hallonsmak smakar lite som hallonsnörena gjorde förr.

När man är i fjällen och åker utför är det bästa godisets Malacos snurror. Ni vet de platta remmarna som ligger ihoprullade med ett hårt sockerpiller längst in. Praktiska att ha i fickan, och så räcker de en eftermiddag. Provade mina nya slalomskidor härom helgen men hade ingen rulle tyvärr.

Men någon dag senare kompenserade jag med att köpa en påse kolasnören, 15 goda metrar. Var på en bröllopsfest helgen efter och då fanns det kvar några i väskan. Middagen dröjde och jag var hungrig så de var hemskt bra att ha till hands. Nödgodis är mycket värt.

Men elefanten var mycket finare förr. Nu ser den en smula galen ut.

Numera får man den för runt två kronor, men det fanns en tid då den kostade 90 öre och 1,10 kr på min lokala ICA. Jag har inte reflekterat så mycket runt det men det är faktiskt konstigt att den finns kvar. Tänk allt godis som fått stå tillbaka för nya produkter - men Nötcrème står pall för allt. Förpackningen är identisk, utom att devisen “God sak till småkaksbak” ändrats till “God sak med mersmak”. Men annars: samma tecknade kille på baksidan, samma bruna hasselnötskräm och samma vassa hörn som skaver i mungiporna.